Jag har ju tidigare lovat att göra en liten lödskola och äntligen har jag lyckats få tummen ur... Men så är det - stora projekt tar tid, ha ha!
Först en titt på utrustningen. Förr om åren har jag varit en flitig användare av min fina elektroniklödpenna från Weller, men har konstaterat att i lite större skalor är den helt körd. Höll på med tåg i 1/87 förut och där kunde man göra rätt mycket med den. Ska det vara elektriskt, krävs det betydligt kraftigare grejer. Men man behöver ha en gasolbrännare ändå för de större arbetena och jag har märkt att man med lite träning kan göra även de mindre med den. Eftersom uppvärmningen är beröringsfri, slipper man problemet med att man oavsiktligt råkar peta delarna ur läge så att det blir snett.
Gasolbrännare.
En sådan här är bra:
Jag köpte min på Slöjddetaljer(www.slojd-detaljer.se[url][/url]. Försök hitta en så liten brännare som möjligt! Förr om åren fick man hålla på med tändstickor och grejer. Den här har dödmansgrepp och piezotändare, dvs ta tag i den och gasen flödar och tänds automatiskt. Ställ ifrån dig den och den slocknar och gasflödet stoppas. Mycket praktiskt!
Verktyg
Lödtenn och flussmedel i pastaform, kaptontejp att hålla ihop delarna med (anbringas vid sidan om lödstället - tål 300C, men ej att vara direkt i lågan), keramisk platta att hålla till på och lödtänger att hålla delarna på plats med. Kaptontejp och tänger finns på Elfa, men kan lika gärna köpas här: http://dx.com/p/pro-skit-1pk-117t-woode ... uUNUKEV9K4
En sprutpistol med några munstycken i olika storlekar kan vara fiffig för att anbringa lödpastan med precision:
Jag rekommenderar 10cc-versionen i så fall - den här är på 30cc och alldeles för stor och klumpig. De kostade lika mycket, så jag antog att en större var bättre...
Ett annat alternativ är att köpa tennpastan direkt i tuber och skippa pistolen.
Både pistoler, munstycken och tennpasta i tuber finns på Elfa: https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/in ... e=LodpastaBetbad
Glass är viktigt, men inte just när man löder - jag vet att det låter konstigt
Här behövs nämligen alla tillgängliga händer! 
En gammal plastburk med tättslutande lock är perfekt för betbadet, som för mässing bereds av ett par påsar hushållscitronsyra som löses upp i varmt vatten. Förslag på bättre betbad, någon?
Syftet med betbadet är att få bort oxid från mässingen och skapa en lite etsad yta, så att lodet får bra grepp. Görs innan och efter lödningen.
Arbetsgång
1 Beta arbetsstycket
2 Applicera tennpasta
Kläm ut lite tennpasta på arbetsstycket. Här skippar jag finkalibriga munstycken och låter jag det vara i form av en korv, eftersom det bara är två delar som ska klämmas ihop. Man kan också jämna till det hela så att man får bättre kontroll över ytan och tjockleken om man är noga.
3 Sammanfoga och fixera
I det här enkla fallet nöjde jag mig med att bara klämma ihop delarna och låta tennpastan titta fram på sidorna. Kapillärkraften kommer göra att den flyter ut snyggt senare, men om det är precisionsjobb det är frågan om är det idé att ta bort överflödigt eller att använda en gammal pensel eller liknande för att skapa ett jämnt skikt bara där det ska vara.
Applicera tängerna och positionera rätt. Ta bort överflödig pasta som tittar fram. Tängerna av stål, tål värmen och riskerar inte att lödas fast. Däremot leder de bort värme från arbetsstället, vilket kan innebära problem om man löder elektriskt. Vi som kör med gasol har effekt så det räcker.
4 Värm lödstället!
Detta är det magiska momentet! I det här fallet är det två stora bitar som sätts ihop och det är egentligen bara att brassa på tills pastan smälter och flyter ut.
Sikta bättre än jag gör i den här bilden - beror på att jag försöker fota samtidigt!
Flussmedlet brukar förkolna lagom till tennet har flutit ut och det blir en liten ohälsosam rökpelare av den.
Lödpastan har en tendens att "koka" och stänka omkring sig vid snabb upphettning. Det ger små tenndroppar vid sidan av lödstället som måste putsas bort för hand.
För lödning av en mindre del på en större, är det bästa att värma lödstället från "baksidan", alltså från den stora delen och på ett sådant sätt att lågan inte direkt kommer åt den lilla delen. På så sätt överhettas den inte. Görs uppvärmningen långsamt, hinner tennpastan med bättre och stänker mindre - inte alls när man blivit bra på det. Då håller sig lödtennet precis bara där det ska och ingen annanstans.
Det nygjorda och ännu varma lödstället:
Det svarta är alltså det förkolnade flussmedlet. Om hela lödningen gjorts med exakt rätt temperatur, blir det brunt - inte svart - men vid öppen låga är det svårt att undvika att det flussmedlet som kommer i kontakt med lågan blir bränt. Det hade kunnat bli perfekt om jag värmt underifrån som tidigare nämnts.
5 Betbad igen!
Låt lödningen svalna av sig själv, så blir den starkast. Det behöver inte bli så svalt att man kan ta i delen med bara händerna, så lödtängerna kan komma till användning. Doppa i betbadet och hjälp till att få bort t ex förkolnat flussmedel med en liten borste, t ex en gammal tandborste.
6 Färdigt!
Skölj av i vatten efter betningen (gäller även tängerna om de varit med ner i badet). Titta så fint det blev!
Er "lodis",
/Christoffer
Det står dock inget om några giftiga ingredienser, typ selen eller så, så jag antar att det är röken som spökar som vanligt. 
