I artikeln kan man läsa att Landsverk konstruerade en särskild släpvagn för L60-serien, alltså Stridsvagn M/38, M/39 och M/40. Det är en vagn med sex stora hjul, två fällbara ramper där bak och vad som verkar vara mycket rudimentär fjädring. Främre hjulparen är ledade så att vagnen svänger på egen hand och lättare följer efter dragfordonet. Tanken var att koppla släpvagnen till en dragbil eller lastbil för att möjliggöra snabb transport av pansar på asfalterade vägar.
Man får väl säga att min modell åtminstone är inspirerad av Landsverks släp, även om den långt ifrån är förlagan trogen på alla punkter. Jag har heller ingen lastbil i 1/6 som kan fungera som dragbil, men tanken är att använda RSO'n som traktor, något den ju typ är.
Hjulen är egentligen för stora för min 3D-skrivare, så jag printade fälgarna separat och sedan däcken i form av två halvor, tänk halvmånar. Inget fancy gummi här, tyvärr, utan rätt hårda PLA-däck limmade på fälgarna.
Ganska oputsad lösning för släpvagnens svängande mekanism, men inte helt olikt originalet. Allt är förstås lite grövre på modellen än i verkligheten.
Ramperna tillverkade av fyrkantsprofiler i aluminium, 10 mm breda, köpta på Hornbach. Genom att såga ut tårtbitar på rätt ställen kan man vika ihop en enda lång profil och få rampernas utseende. I teorin går detta att göra rätt och välberäknat och med fullständig tysk precision från början. I verkligheten krävdes det en del justeringar och meck för att få alla profiler (nästan) likadana. Titta inte för noga...
Rampens sidor hålls ihop av 3D-printade ribbor. Ramperna är ledade i sina fästen och möter underlagt (marken) med hela undersidan när de fälls ned.
Masonit på plattformen där vagnen ska stå. Här syns också att vagnens underrede består av två fyrkantsprofiler i stål med en ram av aluminium runt. Den stora plywood-klossen längst fram ska efterlikna nån sorts plattform som fanns på förlagan där en bromsare kunde sitta. Den håller också främre hjulupphängningen och gör att denna kan röra sig över ojämnheter.
Närbild på ramperna i uppfällt läge samt den pinne och krok som håller dem på plats
Här syns hjulupphängningen. Jag återanvände tekniken jag använde när jag byggde min RSO: ett rör som löper tvärs under vagnen och sexkantskruvar som är skruvade in i röret. Dessa håller hjulens fästen.
Lastat och klart! Vilket frontavsnitt måste man bukta in för att få hit den där RSO:n, nu då?
Sådär ja, ut på tur, aldrig sur!
Fast RSO:n är faktiskt rätt mycket lättare än M/39'an, vilket gör att den får kämpa lite som dragfordon. På plant underlag och i lätt lutning går det dock bra!
Höstigt värre i Gråbo.
Det kommer nog mer blider allt eftersom, men nu är släpvagnen ändå spåpass klar att jag vågar mig på en byggtråd.




